Hem Blogg Sida 2

Linn Werner Olsson blev fri efter 15 år av drogmissbruk

Linn Werner Olsson blev fri efter 15 år av drogmissbruk. Hör hennes berättelse. Sebastian Stakset var rappartisten som efter flera års missbruk mötte Jesus och sin frälsning. Här samtalar han och Ruben Agnarsson från Himlen TV7 med olika gäster om deras väg från mörker till ljus.

”Jag behövde inte Jesus – för jag hade ju allt”

Sahra Gillberg hade en kärleksfull familj och vänner, äventyr och resor. Livet var härligt, men samtidigt kände hon sig tom. Sahra sökte sig vidare till kyrkan och Frälsningsarmén och där träffade hon så Jesus. ”Han ger mig frid och bekräftar att jag är älskad för den jag är. Jag kan äntligen slappna av och börja leva livet som Sahra.”

Ensamstående mamma fann hopp

Ensamstående mamma med tre små barn vid 27 års ålder, livet skulle egentligen vara som bäst, men jag önskade bara att få dö.
Läs mer på www.hittagud.se

Hur blir man en kristen? Räcker det med att gå i kyrkan någon gång ibland?

Tack för din fråga! Den sätter tummen på något ömtåligt när det gäller oss som är kristna. Detta att kristen tro ofta får så många yttre former att innebörden blir otydlig. Vi lever efter en mängd regler istället för att leva det kristna livet.
Kristen blir man genom genom några enkla steg …..

För det första är kristen tro starkt knuten till Jesus Kristus som person. Det Jesus gjorde här på jorden och då med tonvikt på hans död och uppståndelse är grunden för den kristna tron. Jesu död är en död för alla människors synder och har därför skapat ett fantastiskt utgångsläge för gemenskap med Gud. Den kunskapen är viktig som ett utgångsläge för mig när jag blir kristen.

För det andra behöver jag personligt ta ställning om detta erbjudande även ska gälla mig. Vill jag tacka ja till Guds erbjudande genom Jesus Kristus. Alltså till detta att Jesus dog för mina synder. Det innebär också ett ställningstagande när det gäller det liv jag lever. För många innebär det en radikal uppgörelse med brott, en destruktiv livsstil och dåliga vanor.

För det tredje innebär detta att bli kristen att gå in i ett personligt förhållande till Gud, där jag upplever en meningsfull gemenskap med honom. Genom bönen får jag en meningsfull relation med Gud. Bibeln beskriver också hur jag blir född på nytt och blir en ny skapelse. Jag får också den Helige Ande som en hjälp och styrka att leva det kristna livet på ett kraftfullt sätt.

När det gäller detta att gå i kyrkan är det kristna livet mycket mer än det. Visst är det bra att gå i kyrkan – särskilt om det innebär att jag får undervisning och gemenskap så att jag växer i min tro. Men det kristna livet blir egentligen en karikatyr på vad det kunde vara om det begränsas till det yttre – som att gå i kyrkan eller delta i Nattvarden. Kristen tro som den beskrivs i Nya Testamentet är dynamisk och kraftfull och full av brusande liv för varje minut av mitt liv.

Om jag får ge ett råd så är det att du börjar läsa i Nya Testamentet om Jesus, börjar be till honom och försöker få kontakt med någon kristen som du har förtroende för och som kan svara på frågor som naturligt uppstår under vägen.

Med Vänliga Hälsningar Roger Arnfjell från Kristen Nu

Hur vet vi att Jesus verkligen stod upp ifrån det döda?

Det mest anmärkningsvärda tecknet på att Jesus är den han gör anspråk på att göra, nämligen Guds Son, är hans uppståndelse från de döda (Romarbrevet 1:4). Detta är en fråga som har med sig väldiga konsekvenser: Hände det verkligen? Är uppståndelseberättelsen bara den mänskliga förhoppningen på ”det vanliga trista slutet på mänskligt liv?”

Det är många som anser Uppståndelsen vara en av de säkraste och bäst bevisade händelserna i historien. En kritisk debatt omkring frågan ”Uppstod Jesus från de döda?”, inträffade för några år sedan mellan den världskände ateistiske filosofen, Dr Anthony Flew, och den kristne nytestamentlige forskaren Dr Gary Habermas. En panel av fem filosofer från ledande universitet gjorde en bedömning av debatten. Vad blev resultatet? Fyra röster för Habermas. Ingen för Flew. [1] Och en lade ner sin röst. Flew bedömdes ha flytt till filosofiskt sofistikerade argument när han skulle ta itu med de väl kända historiska fakta som citerades av Dr Habermas.

TOLV VÄL KÄNDA HISTORISKA FAKTA

Dessa fakta (enligt Habermas) inkluderar: [2]

1. Jesus dog som en följd av korsfästelsen.
2. Jesus blev begravd.
3. Jesu död fick lärjungarna att bli förtivlade och utan hopp.
4. Många forskare håller fast vid att Jesu grav var tom bara några dagar senare.
5. Vid den här tiden hade lärjungarna verkliga upplevelser som de tog som bokstavliga upplevelser av den uppståndne Jesus.
6. Lärjungarna förvandlades från tvivlare som hade varit rädda att bli identifierade som Jesu vänner, till frimodiga förkunnare av hans död och uppståndelse, till och med villiga att dö för denna tro.
7. Uppståndelsen var en central del av deras budskap.
8. Uppståndelsen blev förkunnad och proklamerad i Jerusalem där den tomma graven fanns. Som ett resultat…..
9. Församlingen föddes och växte…
10…med Söndagen som den viktigaste dagen för gudstjänstfirande.
11. Jakob, Jesu skeptiske bror, blev omvänd på grund av uppståndelsen.
12. Paulus, kristendomens store förföljare, blev omvänd på grund av uppståndelsen.

Så betydelsefull har denna händelse under det första århundradet varit att dess effekter beskrivits som en ”alltmer vidgad cirkel av vågor” från en ”stor sten inkastad i historiens damm.” [3] Detta blev en av de mest oväntade vändningarna i historien, ett budskap om en död kriminell (1 Korinthierbrevet 1:23) som proklamerades som ”goda nyheter”. Lika förvånande var den utveckling som blev resultatet av den världsvida förkunnelsen av dessa ”goda nyheter”. Rörelseenergin hos detta budskap var övertygelsen att samme Jesus som korsfästes var nu levande igen. Dessa fakta är erkända även av välkända skeptiker. [4]

Uppståndelseberättelsen har förstås haft sina kritiker, även från första början. Från berättelsen om de första vakterna i Matteus 28:11f, hela vägen in i vår tid, har det funnits försök att bortförklara uppståndelsen. Varje nytt försök är mer förvrängt än de tidigare, [5 o 6] under det att man misslyckas med att ta itu med mångfalden av otvetydiga fakta.

REFERENSER OCH FOTNOTER

1. Gary R. Habermas and Anthony G.N. Flew, Did Jesus Rise From the Dead? — the entire transcript, Terry L. Miethe, editor (San Francisco: Harper & Row, 1987), sid. XIIIf.
2. Ibid. sid. 19-20.
3. Karl Barth, The Word of God and the Word of Man (Harper, 1957), sid. 63.
4. Will Durant, The Story of Civilization, Vol. III (Simon and Schuster, 1972), sid. 553f.
5. John Shelby Spong argumenterar för att Petrus kände det så fruktansvärt med Jesu död att han föreställde sig honom som levande igen. [John Shelby Spong, Resurrection: Myth or Reality? (San Francisco: Harper San Francisco, 1994), sid. 255.]
6. Dr. Cavin of U.C. Irvine menar att Jesus hade en okänd identisk tvillingbroder som gjorde ett spratt av uppståndelsen. [R.G. Cavin in William Craig vs. Robert Greg Cavin. Dead or Alive? A Debate on the Resurrection of Jesus. (California: Simon Greenleaf University, 1995).]

Barbara Thiering argumenterar att evangelierna är skrivna i ”kodat” språk som hon lyckades lösa genom att läsa Dödahavsrullarna. Hennes bisarra teori säger att Jesus var drogad, korsfäst vid Döda Havet, men ändå överlevde. Enligt henne gifte han sig med Maria från Magdala, och sedan en annan kvinna, för att slutligen dö i hög ålder. Notera den uppenbara orimligheten i detta: Hela den tidiga kyrkan menas ha blivit fullständigt lurad, medan Thiering 20 århundraden senare, fattat allting. [Barbara Thiering, Jesus The Man: A New Interpretation From the Dead Sea Scrolls (New York: Doubleday, 1992).]

C.S. Lewis tar itu med sådana uppenbara absurditeter i C.S. Lewis, Mere Christianity (New York: Macmillan, 1952), p. 191f.

Författare: Rev. Gary W. Jensen, M.Div. Ansvarig utgivare: Paul S. Taylor, Eden Communications. Utgiven av Eden Communications.
Copyright ᄅ 1998, All Rights Reserved – except as noted on attached ”Usage and Copyright” – använt med tillstånd från Christiananswers.net.

Har vetenskapen motbevisat de under som nämns i samband med Jesus Kristus?

Vi vet att vetenskapen är beroende av observation och upprepning. Under sådana som inkarnationen (Kristi jungfrufödelse) och uppståndelsen, är till själva sin natur icke upprepade händelser. Ingen kan upprepa dessa händelser i något laboratorium. Följaktligen, kan inte vetenskapen vara domaren och juryn till om, eller inte, dessa händelser inträffade.

Den vetenskapliga metoden är användbar för att studera naturen men inte det som står över naturen. Precis som fotbollsstjärnor talar utanför sitt expertisområde när de uppträder på TV och förklarar vilken rakapparat du ska köpa, så talar vetenskapsmän utanför sitt område när de talar om teologiska ämnen som uppståndelsen.

I själva verket finns det goda argument till varför vi kan tro på de under som beskrivs i Bibeln.

MÅNGA VITTNEN LEVDE FORTFARANDE NÄR BERÄTTELSERNA PUBLICERADES. En faktor som hör till saken är den korta tid som gick från Jesu offentliga framträdande och publiceringen av evangelierna. Denna korta tid var otillräcklig för utvecklandet av mirakulösa legender. Många ögonvittnen till Jesu under fanns fortfarande vid liv och kunde tillbakavisa varje felaktig redogörelse för dessa mirakel (se 1 Korinthierbrevet 15:6).

MÄNNISKOR MED EN ÄDEL KARAKTÄR. Man måste också lägga märke till den ädla karaktären hos de män som gav sitt vittnesbörd om dessa under (Petrus, Jakob, and Johannes, som exempel). Sådana män var inte benägna att ge en felaktig framställning, och de var villiga att dö, hellre än att förneka det som de trodde på.

FIENTLIGA VITTNEN GAV SIG INTE IN I DISKUSSION. Det fanns också vittnen som var fientliga i relation till Jesu under. När Jesus uppväckte Lasaros från det döda, som exempel, var det ingen av prästerna eller fariseerna som bestred undret (Johannes 11:45-48). (Om de kunde ha bestridit det, skulle de ha gjort det (verserna 47-48). På grund av att det fanns så många fientliga vittnen som observerade och granskade Kristus, hade framgångsrik ”fabrikation” av underhistorier från hans tjänst varit helt omöjligt.

Vetenskap, Natur and Skriften

Jag tror, att rätt tolkade, motsäger inte naturen och Skriften varandra. Gud har kommunicerat till mänskligheten både genom allmän uppenbarelse (naturen, eller det observerbara universum) och speciell uppenbarelse (Bibeln). Eftersom båda dessa uppenbarelser kommer från Gud — och eftesom Gud inte motsäger sig själv — måste vi dra slutsatsen att dessa två uppenbarelser stämmer med varandra. Även om det kanske finns konflikter mellan tolkningen av det observerbara universum och tolkningen av Bibeln, finns det ingen slutlig konflikt.

Vi skulle kunna säga att vetenskapen är en mänskligt felbar tolkning av det observerbara universum medan teologi är en mänskligt felbar tolkning av Skriften. Om någon ifrågasätter iden att vetenskapen kan vara felbar, påminn om vad historikern Thomas Kunn visade i sin bok The Structure of Scientific Revolutions — just det att, vetenskapen är föremål för ständig förändring. Nya upptäckter har gång på gång orsakat att gamla världsuppfattningar övergetts till förmån för nyare världsuppfattningar.

Här är poängen:
Det är inte naturen och Skriften som motsäger varandra; istället är det vetenskapen (människans felbara tolkning av naturen) och teologi (människans felbara tolkning av Skriften) som ibland kommer i konflikt med varandra. Följaktligen kan den sekulärt orienterade inte bara bortförklara vissa delar av Bibeln på grund av att ”vetenskapen och Bibeln motsäger varandra.”

Författare: Dr. Ron Rhodes från Reasoning from the Scriptures Ministries.

Utgiven av Eden Communications.
Copyright 1998, All Rights Reserved – except as noted on attached ”Usage and Copyright” – använt med tillstånd från Christiananswers.net i samarbete med Frågor och Svar på www.kristen.nu.

Finns det någon bekräftelse av de bibliska händelserna från källor utanför Bibeln?

Den bäst dokumenterade bibliska händelsen är den världs-vida floden som beskrivs i 1 Moseboken 6-9. Ett antal babyloniska dokument har upptäckts som beskriver samma flod.

Den sumeriska kungalängden (avbildad ovan), som ett exempel, räknar upp kungar som regerade långa tidsperioder. Sedan kom en stor flod. Efter floden regerade kungarna mycket kortare tidsperioder. Det är samma mönster som vi finner i Bibeln. Människan hade längre liv före floden och kortare efter. Den 11:e inskriptionen av Gilgamesheposet talar om en ark, djur som togs ombord på arken, fåglar som sändes ut under flodens lopp, arken som landade på ett berg och ett offer som offrades efter att arken landat.

Adapaberättelsen talar om ett test för odödlighet med mat som inslag, liknande berättelsen om Adam och Eva i Edens trädgård.

Sumeriska skrivtavlor redogör för språkförbistringen som vi har det i den bibliska redogörelsen om Babels torn (1Moseboken 11:1-9). Det var en gyllene tidsålder när alla människor talade samma språk. Talet blev sedan bringat i oordning av guden Enki, visdomens herre. Babylonierna hade en liknande berättelse där gudarna förstörde ett tempel torn och ”skingrade dem vitt och brett och gjorde deras tal konstigt.”

Andra exempel från källor utanför Bibeln ger stöd för de bibliska händelserna:

  • Fälttågen in i Israel av Farao Sisak (1 Kungaboken 14:25-26), berättas på väggarna i Amuns tempel i Thebe, Egypten.
  • Moabs uppror mot Israel (2 Kungaboken 1:1; 3:4-27), finns beskriven på Mesa inskriptionen.
  • Samarias fall (2 Kungaboken 17:3-6, 24; 18:9-11) för Sargon II, Assyriens kung finns återgiven på murarna i hans palats.
  • Nederlaget vid Ashdod av Sargon II (Jesaja 20:1), finns berättat på murarna i hans palats.
  • Fältåget med den assyriske kungen Sanherib mot Juda (2 Kungaboken 18:13-16), finns redogjort på Taylors prisma.
  • Belägringen av Lakis av Sanherib (2 Kungaboken 18:14, 17), som det berättas om i Lakiska källor..
  • Lönnmördandet av Sanherib av hans egna söner (2 Kungaboken 19:37), som det berättas om i hans son Esarhaddons redogörelser.
  • Nineves fall som det förutsagts av profeterna Nahum och Sefanja (2:13-15), återberättat på en Napopalassars skrivtavla.
  • Jerusalems fall – till kung Nebukadnessar, den babyloniske konungen (2 Kungaboken 24:10-14), som det berättas om i de babyloniska krönikorna.
  • Fångenskapen av Jojakin, kung i Juda, i Babylon (2 Kings 24:15-16), som det berättas om i babyloniska urkunder.
  • Babylons fall till meder och perser (Daniel 5:30-31), finns återgiven på Kores Cylinder.
  • Befriandet av fångarna i Babylon av Kores den store (Esra 1:1-4; 6:3-4), som det berättas om på Kores Cylinder.
  • Jesu historiska existens som återgivs av Josefus, Suetonius, Tallus, Plinius den yngre, Talmud, och Lucius.
  • Judarna tvingades lämna Rom under Klaudius regeringstid (41-54 e.kr.) (Apostlagärningarna18:2), som också berättas av Suetonius.

Författare: Bryant Wood från Associates for Biblical Research
Copyright 1995, Associates for Biblical Research, All Rights Reserved – except as noted on attached ”Usage and Copyright” – använt med tillstånd från Christiananswers.net i samarbete med FAQ på www.kristen.nu

Det skulle vara kul om ni kunde reda ut begreppen kristen, frälst, Guds barn, troende och lärjunge!

Det skulle vara kul om ni kunde reda ut begreppen kristen, frälst, Guds barn, troende och lärjunge! /ET

Tack för din fråga ET!
Orden ”kristen”, ”frälst”, ”Guds barn”, ”troende” och ”lärjunge” handlar alla om samma sak. Den som är kristen är frälst, den som är Guds barn är också lärjunge (till Jesus) osv.

Skillnaden mellan orden är att de lyfter fram olika sidor av saken:

Kristen
Ordet kommer (givetvis) av Kristus, som är en grekisk direktöversättning av ”Messias” och en av de titlar som Jesus har i Nya Testamentet. De männisor som trodde på honom, Kristus, började ganska tidigt kallas just kristna. Lukas skriver att ”det var i Antiokia som lärjungarna för första gången fick heta kristna” (Apg 11:26). Ordet ”kristen” fokuserar på Kristus, det är honom vi tillhör och följer.

Lärjunge
Detta ord har rötter tillbaka till de judiska rabbinerna som samlade sina ”lärjungar” omkring sig för att undervisa dem. Undervisningen var både teoretisk (genomgång av Skrifterna) och praktisk (diskussioner om olika vardagsnära problem, se hur rabbinen levde ut sin tro i sin vardag). Jesus uppträdde som rabbin när han samlade ”lärjungar” omkring sig, se t ex Matt 5:1-2. Ordet har lite av ”student” eller ”elev” i sig. Ordet ”lärjunge” fokuserar relationen till Jesus, vi behöver lära oss av honom (både vem Gud är och hur vi själva skall leva).

Frälst
Bakgrunden till det här ordet är det som Bibeln säger om att hela människosläktet har spårat ur i förhållande till Gud. Alla människor bär synden inom sig och kommer därför att drabbas av domen…
…om inte Gud gör något för att rädda oss. Och det har han gjort! Genom Jesus liv, död och uppståndelse har Gud öppnat en väg tillbaka för alla människor, gjort en befrielse från synden och döden möjlig. Den som tar vara på den här möjligheten, tar emot erbjudandet så att säga, den är räddad. Ordet frälst är ju ett gammalt svenskt ord med just den betydelsen. Ordet ”frälst” fokuserar skillnaden mellan att leva med respektive utan Gud.

Guds barn
När en människa har blivit ”frälst” och en lärjunge till Jesus så har hon också fått ett nytt förhållande till Gud. Inte längre under hans dom, utan under hans nåd. På flera ställen i NT, t ex Joh 1:12, uttrycks det som att en människa har blivit ett Guds barn. Då är man inte längre en främling i förhållande till Gud. Uttrycket ”Guds barn” fokuserar på det trygga förhållandet till Gud.

Troende
Det finns många sorters troende människor i världen, en del tror på Bibelns Gud, andra tror på Buddha eller olika andar. När ordet ”troende” används i Bibeln så är det underförstått att det handlar om dem som tror på Bibelns Gud (och därmed på Jesus som ju är Gud som människa). Ett exempel: I Apg 2:41 kallas de som tog emot Petrus förkunnelse på Pingstdagen för just ”de troende”. Ordet ”troende” fokuserar på förhållandet till Gud, den som tror är inte likgiltig.

Olika kristna använder olika ord för att beskriva sig själva. Ofta handlar det om att man vill betona just det som har blivit viktigt i ens eget liv och förhållande till Gud. Den som upplevt en väldig skillnad mellan ett trasigt/meningslöst liv och livet som kristen säger kanske oftast ”jag är frälst”, den som tidigare varit ateist kanske hellre beskriver sig som ”troende”. Den som brottats med osäkerhet och ångest inför framtiden men som nu funnit trygghet hos Gud kanske tycker att uttrycket ”Guds barn” säger det mest väsentliga. Och så vidare.

Egentligen spelar det inte så stor roll vilket uttryck man använder, så länge man inte menar att just det uttrycket är det enda rätta. Jag tror att vi kristna skulle ha lättare att förstå varandra om vi vande oss vid att använda flera av Bibelns uttryck när vi talar om oss själva.

Svarade gjorde Torkel Lindahl från www.credo.nu

ARTIKELTIPS

Lauren Daigle – You Say (Official Music Video)

The official music video for Lauren Daigle’s new single ”You Say” from her album, Look Up Child, out now!Don’t forget to SUBSCRIBE: http://bit.ly/LaurenDaigleYTSubscribe –...

Finns det någon bekräftelse av de bibliska händelserna från källor utanför...

Den bäst dokumenterade bibliska händelsen är den världs-vida floden som beskrivs i 1 Moseboken 6-9. Ett antal babyloniska dokument har upptäckts som beskriver samma...
- Hitta Gud på olika språk -